Månad: mars 2013

Jag var hem till Byn igår, då jag och syrran skulle ha träff med E inför begravningen. Eftersom det snöat under dagen (och fortsatte på kvällen) var föret lite av ”än slank hon hit, än slank hon dit, men inte ner i diket”. Lagom mycket kallsnö som gjorde att dubbarna på däcken inte nådde ner till blankisen som snön gled omkring på, så jag tog god tid på mig att åka dit jag skulle.

Nå, i alla fall, åter till mulningen. B var ute och körde snöslunga, jag var ute och rökte. Vad jag inte tänkte på var att deras snöslunga har MYCKET längre räckvidd från utkastet än den lilla slungan jag är van vid*… Svooosh – jag hann kasta mig runt så bara baksidan blev täckt av snö.** Ordentligt täckt av snö, ska tilläggas. Det är inte alla förunnat att bli snömulade av en slunga.

Då gick jag in och kokade kaffe istället. Därav bilden på perkulatorn. Det var för mörkt för att få en bra bild av snöslungan in action.

Idag, på jobbet, misstänker jag P för att vara ute efter något. Det är länge sedan han smörat så totalt överväldigande för mig. Vad är det han vill??? 😕

UPDATE
Åh nej! Jag faller i lunchkoma! Hjälp! (Nej, det har inget med P att göra, vi har inte lunchat tillsammans, varken i tid eller plats.) Grillmat är förödande för arbetsmoralen…

UPDATE 2
Jag försökte förgäves ragga någon av jobbarkompisarna att komma hem till mig och laga kycklinggrytan, men ingen ville. Taskmörtar! Alla ingrediender finns hemma, det är bara själva tillagningen jag känner att jag vill hoppa över. *less* Jag kan sitta vid köksbordet och peka med hela handen om vad som ska strimlas och hackas och skalas och piffas och fräsas, etc, så de behöver inte ens kunna receptet.

[tags]mula i snö, snöslunga[/tags]

*) Den lilla snöslungan jag sålde skitbilligt åt grannen, som han numera skottar min gård med. En win-win-situation! 😉

**) Till B:s försvar ska sägas att han stängde av utkastet när han körde förbi mig, men vinden drev in snömolnet (som kom när han slog igång utkastet igen) över mig. Det snöade tametusan vågrätt.

Äntligen har jag kommit ihåg att köpa torkad persilja! 🙂

Fördelen med torkad persilja är att man slipper vattna den. Ja, jag skulle t o m avråda från att vattna den – det skulle inte få ett lyckligt slut. Nu har jag den lilla ”piffen” jag söker när vissa maträtter tillagas, som t ex i potatis- & purjosoppan jag kokade idag. Låt lite torkad persilja koka med och genast blir smaken lite piffigare. (Ja, jag vet att det är godare med färsk persilja att strö över anrättningen men nu är det torkad som gäller.)

Eller varför inte göra persiljesmör, med lite vitlök i? Smaskens till grillat kött. Poängen är att den torkade kryddan finns alltid till hands, även en vecka efter att den är inköpt. Så går det inte med kryddor på rot, inte hos mig i alla fall. 🙄

Förutom persilja handlade jag även Voltaren Gel, till mitt värkande högerknä. Det har värkt ett par veckor nu – ibland lite, ibland mer – både när jag är stilla och i rörelse. Ålder eller gryende förkylning – den som läser här får se. 😉 Nu ska jag gnida in knät med salva och lägga mig framför TV:n en stund. En lång stund. Till typ halv sex imorgon bitti.

[tags]persilja, Voltaren[/tags]

Plötsligt hörde jag ett surrande ljud, när jag var ute och rökte, innan en flygande figur dök upp runt husknuten. Jag hann precis dra fram mobilen och fyra av ett par foton innan h*n var borta igen. Så kan det gå. Inget oväntat besök, i alla fall. Det hade ju varit förskräckligt, eftersom jag inte dricker Gevalia*… 😉

Annars gör jag inte många knop den här helgen (heller). Tvätten hopar sig *suck* liksom dammråttorna *dubbelsuck*. Jo, jag har faktiskt gjort lite nytta idag: tömde, fyllde och slog igång diskmasken! Middagen ligger otinad i frysen, eftersom jag glömt ta upp den, så det blir antingen pyttipanna eller utemat idag. (Kycklinggryta är på gång, vilken dag vecka som helst. Jag ska bara tina kycklingen först.)

Som vanligt har jag under veckan haft en massa olika uppslag om vad jag skulle skriva om – ända tills jag satte mig vid datorn. Då var de borta. Nåja, det var inget världsomvälvande, så mycket kan jag lova. Ni har inte missat mycket. Mina tankar gör en del underliga krumelurer ibland, och allt hamnar (tack och lov) inte på pränt. 🙄

[tags]parafly, söndag, allmänt svammel[/tags]

*) Ni minns väl TV-reklamen för Gevalia, att det kaffet skulle bjudas på vid oväntade besök? Så illa vill jag inte behandla mina gäster.