Helgen lunkar vidare i lugn takt. Jag tvättar (halleluja!) och roar mig med elektronikprylar mellan tvättarna. Just nu datorn, annars är det TV:n, mobilen och surfplattan som används.
Hörlurarna använder jag till att lyssna på Harlan Cobens senaste, ”Främlingen”, som jag precis börjat med. Jag har också släppt in B i min BookBeat, så hon kan välja något att lyssna på under bussresorna till och från U, där hon kommer att vara typ varannan vecka under ett tag framöver.
Igår hade vi oväntat besök, mina håriga flickor och jag! Dels upptäckte jag främmande kattspår på oväntade ställen på gården (Den Svarthårige?), dels hade jag främmande fotspår (av en människa) i snön på bron?!? Någon stackare har fått vända, då dörren var låst och dörrklockan inte fungerade – IGEN!!! 👿
Jag har förmodligen legat och sovit framför TV:n, så jag inte hörde att det var någon bakom dörren. Just därför har jag en dörrklocka som kan väcka döda, men den har börjat lägga av. När jag petar på den, går den igång igen, men det är typiskt att den inte funkar när det verkligen är någon som ringer på. Ja, ja. Jag får väl veta någon gång vem det var.
Det har blivit kallare. Under flera dagar har det varit milt, runt noll eller bara ett par minusgrader, och då har det snöat. Dag ut och dag in har det snöat. Ingen direkt snöstorm, men det har snöat mycket ändå. Vi har säkert fått ett par tre decimeter under veckan som gått. Som tur är har min jättesnälla granne kört upp min gård med snöslungan emellanåt, annars hade jag inte tagit mig varken ut eller in på gården nu.
Vinterns hjältar är snöröjningen! De är tidigt i farten för att hinna ploga gator och vägar innan ”vanligt folk” börjar köra till jobbet, de skottar upp parkeringar och gångvägar, och fraktar sedan bort all snön som samlas i stora drivor medan de håller på med skottandet. Ibland kan det vara någon driva de inte hunnit ta undan som blockerar ena sidan av någon gata, men nästa gång jag passerar är drivan borta.
Javisstja! Det var ju fredagen den 13:e, och jag råkade faktiskt ut för något! 😯 När jag jobbat klart och skulle åka hem, tog jag ut snöborsten ur bilen för att sopa bort snön som samlats på bilen under dagen. Då tappade jag borsten och slog automatiskt efter den med ena handen – varpå jag träffade andra handen (som bara råkade hänga där, typ 😉 ).
Det var ingen fara, om det inte varit för att jag träffade med en vass nagel i en lång båge precis efter nagelbandskanten… Gissa om det blödde!?! Jajamensan, blodet forsade! Till slut lyckades jag få fram en servett ur handväskan, som jag förstås ställt in i bilen när jag tog borsten, utan att bloda ner bilsätet. Tror jag. Jag har inte kollat det i dagsljus, det var ju mörkt när jag for hem. Typiskt!
UPDATE
Jag har kollat, och det fanns inga blodspår inuti bilen. Bara på utsidan, men de smälter bort.
[tags]Harlan Coben, Främlingen, dörrklocka, snö, snöröjning, fredagen den 13:e[/tags]
