Allmänt

Vitt ute

Snön verkar ha lagt sig, och får – förhoppningsvis – ligga kvar. Det snöade hela dagen igår, vilket gjorde att jag räknade bort de andra besökarna till kyrkan. De andra besökarna från min familj, för att förtydliga det hela. Tänkte att de inte ids åka i snöröken hela vägen för att se ett ljus tändas.

Ack, vad jag bedrog mig! Syrran med make visade sig vara där, även om jag var på plats en stund före dem, och därmed missade deras ankomst. Ljuset jag hoppades skulle tändas för morsan, blev en överraskning. Det märks att det är många år sedan jag varit till kyrkan under allhelgona…

Förr hade de stora ljusstakar med många ljus, där de tände ett för varje person. Numera räcker nog inte ljusstakarna till, för nu kör de med ett ljus för varje månad istället. *hupp* Så kan det gå, när befolkningspyramiden är upp-och-ned.

Även om jag varit på ljuständningen flera gånger, så minns jag bara den första: då jag var tio år och min hundvalp blev ihjälbiten samma dag.* Jag minns hur ledsen jag var över att de inte tände ett ljus för honom också… Ja, ja, vi har alla varit unga och dumma. *rycker på axlarna* Det är historia nu, det är trots allt *mummel* år sedan, och jag var bara ett barn.

Åter till snön. Den gör att det blir ljusare ute, och oj vad det märks här inne! Jag har inte varit ute och skottat, men det är ingen brådska. Så mycket har det inte kommit än. Däremot har jag piggnat till betydligt, jämfört med hur slö jag var igår. (Ska snart byta tvätt i maskinen igen.)

Katterna har däremot tagit det väldigt lugnt idag. Inte ens madamen, som oftast vill gå ut för att göra det som behöver göras, har gått ut förrän alldeles nyss. Det är ju kallt om tassarna i snön, men hon kan inte hålla sig hur länge som helst.

[tags]allhelgona, hundvalp, snö[/tags]

*) Vi åkte faktiskt buss till kyrkan, och valpen följde oss upp till stora vägen. När vi åkt lufsade han vidare runt granngårdarna, varifrån en ilsken hund slet sig och bet ihjäl honom. En av kyrkvaktmästarna kom och meddelade det åt farsan medan vi satt i kyrkan.

Allmänt

Planering

Planering är A och O, brukar man säga. Nu är inte jag fena på planering i allmänhet, men vissa saker vet jag måste göras under den kommande helgen.

  1. Lufta elementen, kombinerat med att få upp trycket i värmesystemet i källaren (fjärrvärme). Då de mest luftfyllda elementen är på vinden, lär det bli en hel del spring i trapporna.
  2. Ta ur lakanen ur B:s säng och tvätta dem, samt bära upp dem igen när de torkat (har bara ett underlakan i rätt bredd), så hon kan bädda rent nästa gång hon kommer till mig.
  3. Byta i min egen säng, så jag inte har katthårigt påslakan när jag ska…
  4. …vika och sortera torr tvätt som hänger i källaren och väntar på att få komma upp.
  5. Packa upp IKEA-inköpen som strandat på kökssoffan.
  6. Byta handdukar och skura ur badrummet.
  7. Tvätta.
  8. Dammsuga (ev skura golven, men det är lite överkurs).
  9. Gå i kyrkan på lördag, då de tänder ljus för årets avlidna (morsan kom med den här gången, så vi slipper vänta till nästa år).
  10. Tända ljus på M:s grav, om jag har några hemma. Annars måste jag köpa. (I värsta fall funkar det med marschaller.)

Visst verkar det nyttigt och förståndigt, nästan i överkant? Vad jag egentligen vill göra är:

  • se TV
  • äta
  • sova

[tags]måsten, tvätta, städa[/tags]

Allmänt

Typiskt

Alla andra dagar är jag en varm person, alltså jag hör inte till den skaran som sitter och fryser trots kofta och halsduk inomhus.

Idag är jag ”tjock” i huvudet, ögonen känns svullna, och jag fryser – trots att jag är ordentligt klädd. Jag hoppas det inte är någon förkylning på gång, för det har jag verkligen inte tid med. Tvätten väntar den här helgen, både ren och torr tvätt i källaren och den tvätt som ännu inte hittat ner till tvättmaskinen. 

Vi är halv styrka idag, som gör halvfart under en halvdag. Ungefär. 😉

[tags]frusen, halvfart[/tags]

Allmänt

Ett uppsving

Det är verkligen konstigt, men morsans bortgång har gjort farsan betydligt piggare!

Inte i betydelsen ”pigg = glad”, utan ”pigg = närvarande i både tid och rum”. T o m hans röst har blivit starkare, jämfört med vissa gånger då han knappt orkat viska ett par meningar åt gången. Nu pratar han så man hör vad han säger, och det gör man hela tiden.

Det tog mig två timmar att ta mig hem från jobbet idag, och hade tagit ännu längre om jag inte glömt min anteckningsbok med att-göra-listan… Nu är de mest akuta sakerna åtgärdade, i alla fall, så jag kan börja gå igenom de andra (inte lika brådskande).

Dagens värsta: jag bröt en nagel! Det låter lite pimpinett, men dels var nageln lång och bröts sådär bakåt över nagelbädden (o aj aj aj aj buff), dels delade den sig på längden hela vägen ner till fingret… Gissa hur skönt det är med två nagelhalvor som fastnar i varenda tråd i vartenda plagg hela dagen? Väl hemma rusade jag till min nagelklippargömma* och klippte bort allt som gick att klippa från nageln, och nu har jag slutat fastna i allt jag rör vid.

Nu kom gamlingen och strimlade fåtöljen bredvid mig. En sträv uppmaning att jag ska lägga mig på soffan, med yllefilten på mig. Han har ju väntat hela dagen. 😉

[tags]pigg, att-göra-lista, bruten nagel[/tags]

*) Jag hoppas juniorerna har slutat norpa mina nagelklippare vid det här laget, men för att undvika att de hamnar på villovägar så ”gömmer” jag dem. Om de är besvärliga att leta fram får de vara i fred.