Siri, 1998-2017
Nu är det över. Siri, som i bloggen kallats madamen, är avlivad.
Hon var 19 år, så gott som döv, såg dåligt och var styv i lederna. Värst av allt var att hon rasade i vikt sista året, trots att hon hade god aptit. På slutet var hon bara skinn och ben och fluff – som att lyfta en påskfjäder.
Som matte måste jag ta det tunga beslutet. Hon höll ju på att svälta ihjäl framför ögonen på mig. Jag har gruvat mig och många tårar har fällts, både före och efter.
Jag höll henne i famnen när det var dags, och veterinärerna var hur gulliga som helst. Sedan kunde jag fara hem och bryta ihop i lugn och ro.
Froppisen har sökt henne lite grann, men jag tror inte saknaden från hennes sida är så stor. Inte än, då hon är van att Siri var mycket utomhus. Själv föredrar froppisen innelivet.
Siri hamnade hos mig när jag egentligen sökte en korthårig hane – och så blev det en långhårig hona! Det var ren och skär livräddning, då den som tagit henne som kattunge inte ville ha kvar henne längre.
Vi fick många fina år tillsammans, och nu har hon fått ett fint slut.
[tags]katter, Siri[/tags]



Jag fick göra ett svårt val igår kväll: den grå eller den gula väskan? 😉
Det här är inte riktigt med sanningen överensstämmande. Jo, vad gäller min gamla dator hemma, men inte den på jobbet. Hemma kan jag slå igång datorn, gå och dricka kaffe, ta mig en rök på kaffet, och sedan gå och se om alla uppdateringar och timglas försvunnit från skärmen. Ungefär. 🙄
Lönen rasslar in på kontot idag, så jag ska betala räkningarna under helgen – kanske redan ikväll? Annars har jag inga planer för helgen, utan får se vad som händer. Mest troligt blir jag kvar hemma hela tiden, antingen 1) framför TV:n, 2) med en bok i handen/ öronen, eller 3) i tvätten (både ren och smutsig behöver tas omhand).
Under eftermiddagen igår åkte (nästan) alla från jobbet på friluftsdag till ett område där allmänheten har tillgång till bl a en grillkåta. Det syns inte utifrån, men därinne är det knökfullt av folk som rusade in för att komma undan en lätt regnskur. Själv stannade jag kvar ute och rökte färdigt, och passade på att fota lite. 😉
Tidigare var det den här byggnaden som gällde för utflykter med mycket folk, men av någon anledning valdes grillkåtan den här gången. Nå, spela roll, det var trevligt ändå – och min tipsrunda var mycket uppskattad!
Det är något visst med att sitta och titta in i en lägereld och se veden brinna ner till glödande kol… Doften, lugnet, knäppandet från vedträna som brinner. Vedgrillad falukorv* är den bästa födan vid utflykter, men det råder delade meningar om hur korven ska grillas.