Kategori: Foto

Jag fick tända ett ljus hemma istället för på gravarna, då jag inte ville fara ut och beblanda mig med folk när jag hade covid. Egentligen var det bara som en ordentlig förkylning – ingen sjukhusvård – men jag har noggrant hållit koll på hälsoläget, så jag inte blev ännu mer sjuk än jag behövde. A har småhandlat åt mig, och dessutom var han och C och satte ljus på gravarna på fredagen.

Idag är jag tillbaka på jobbet och blickar ut över drivorna av inkomna ärenden, både de på papper och de som kommit i mailen. Jisses! 😯 Planen var att kanske jobba hemifrån, efter att jag fått lite ordning på ärendena – prioriteringar – men jag blir nog kvar på jobbet. Jag smittar inte längre och formen är bra. Jag är fortfarande snorig (väldigt däpp i däsan) och hostar lite, men jag hostar ju jämt så det är inget att oroa sig över.

Kollegan A sa att det kändes som om jag varit borta två månader, och jag sa att det känns så för mig också. 😉 Jag älskar mina kollegor och det har varit ooootroligt långa dagar ensam hemma på soffan framför TV:n. Äntligen får jag prata med folk igen! Självklart har en annan kollega på avdelningen fått covid också, men inte av mig, utan av sin man. Hon är i alla fall hemma nu, så vi är inte full styrka än.

Jag har börjar lyssna på en ny bok, ”En bondes död” av Naseh och Sandström. Den är faktiskt bättre än jag trodde, och jag är ändå inte mer än en fjärdedel in i boken. Det verkar som att den är första boken i en serie, så jag har något att se fram emot. 😉 Förutom allt annat jag har i min läslista… 🙄

Det rycker hårt i shoppingtarmen för mig nu. Jag vill verkligen köpa lite nya kläder, men kan inte bestämma mig för om jag ska släppa loss shoppingkrafterna eller om jag ska avvakta lite. Det kan ju vara kul med något nytt till jul, om inte annat. Jo, jag vet – jag kan shoppa nu och spara första användandet till jul, men hur troligt är det på en skala 1-5? I och för sig behöver jag inte använda alla nya kläder på en gång, och en del behöver jag verkligen investera i (läs: leggings, som nöts ut med en rasande hastighet och får hål mellan benen).

Jag vet inte om jag ska göra någon matsedel för den här veckan, men det kan bli. Min inspiration är på bottennivå och jag behöver verkligen handla. Inte bara matvaror-till-middag utan allt möjligt annat också. Jag tror jag låter affären locka mig till middagsplaneringen, medan jag går runt mellan hyllorna. 🙄 Det var väldigt bekvämt att ha färdiga matburkar för hela veckan då jag låg sjuk, det ska jag villigt erkänna. Den här helgen blev det inga rester så jag måste handla idag. Eller…? Det kan finnas något ätbart hemma så jag slipper handla efter jobbet, jag har ju pasta om inte annat. Pasta med ketchup är en utmärkt vegomiddag. 😉

UPDATE
Jag har helt klart vant av mig med att sitta vid datorn. Just nu har jag fått en hejdundrande huvudvärk, men det beror nog på ovana. *suck* Så snart telefontiden är över ska jag resa mig från stolen och hämta kaffe. På tal om kaffe…? *kollar almanackan* *suckar av lättnad* Det är först nästa vecka vi har köksvecka!

På tal om köksveckor, så har jag fått ett förslag från en annan avdelning om viss ”omfördelning” av veckor, men det tänker jag inte börja dribbla med nu. Personen som skickade in förslaget till mig är inte ens inblandad, så jag väljer att strunta i det tills den berörda personen själv hör av sig. Ett jäkla tjafsande bland en del, de är ju som barnungar i sandlådan ibland! *mutter mutter*

UPDATE 2
Efter noggranna överväganden så tror jag att middagen kommer att bli från Grillen här utanför. Jag känner verkligen inte för att laga någon ”riktig” mat ikväll och vill absolut inte fara och handla. Luften har gått ur mig under eftermiddagen, så nu längtar jag bara hem. OK, jag ska slinka förbi en snabbis på macken och köpa cigg men det blir det enda jag handlar idag. Resten får jag handla imorgon. Eller någon annan dag.

Gissa vem som inte tog in dynorna igår, trots allt? 😉 Som tur är har jag vattenburen värme, så jag kan luta dynorna mot elementen för att torka dem innan jag staplar dem på lämpligt ställe. Håhå jaja. Nu börjas det. Få se om jag hittar sopkvasten till bron i år?

Jag jobbar hemifrån idag igen, då jag inte blev klar igår. Plötsligt slängde jobbnätverket ut mig, på eftermiddagen, och hur jag än försökte (flera gånger med ca en halv timme emellan) kunde jag inte logga in igen?!? Provade igen tidigt i morse, och då funkade det. Så länge det nu varar… 🙄

Idag är det dags för däckbyte, hipp hurra! Jag kommer att köra väldigt försiktigt på väg dit, för det är inte bara altanen som är täckt av snö. Även gator och vägar är helt plötsligt vita, slaskiga, spåriga och hala, men jag får starta i god tid. Den här snön kommer nog att smälta bort – den brukar göra så, även om det har hänt någon gång att den legat kvar hela vintern.

Katterna har varit ut – Sigge flera gånger – men verkar nu ha lugnat ner sig och gått och lagt sig. Sigge har nog varit och kollat närområdet, på jakt efter ”kompisen” Simba. Han bor en liten bit härifrån, men går nog inte ut i det här vädret. Det är rätt kul att se var de små rackarna har varit, med hjälp av GPS:en. 😉 (Siri har också varit i närheten, ingen sväng ner till älven i det här vädret.)

Det börjar vara dags att beställa nästa års kattalmanackor. Jag brukade förr beställa tre stycken (en åt mig och så fick juniorerna varsin) men numera beställer jag två: en hemma och en på jobbet. Det är kattakuten som säljer dem, och jag stöttar dem gärna.

UPDATE
Huvva, vilket slaskblask det var efter vägen när jag var och bytte däck! 😯 Det blev något bättre före med vinterdäck, men det ville ändå slänga lite i bilen trots att jag inte körde fort. Nå, nu ser jag att snösvängen har börjat visa sig efter gatorna, så föret blir bättre.

Jag glömde mina fina kattvantar hos däckfirman, men som tur var for jag en snabbis till affären innan jag åkte hem, och upptäckte på affärsparkeringen att vantarna inte var med. Det tog inte lång stund att åka tillbaka och hämta dem, de låg precis där jag lagt dem. 😉

Det är knappt värt att nämna, men jag kanske skulle låta bli att testa hur halkiga mina tofflor är på snö varje gång jag går ut på altanen? Nej, jag har inte fallit än, tack och lov. Jag får ta på mig bättre skor för att gå ut och sopa bort blötsnön medan den ännu är blöt. Om den blir kvar och fryser på, ligger jag verkligen risigt till.

Det var frost i morse. Jag hade tack och lov pluggat i bilen i värmaren igår, så jag behövde bara slå igång värmaren med appen i morse, för att slippa skrapa rutorna. Däremot tog jag på mig mina nya kattvantar för att slippa ta med händerna direkt på det kalla broräcket och den iskalla bildörren.

Siri gick en kort och snabb prommis i morse, Sigge gick inte ens ner från altanen. Han gillar att ligga på soffryggen bredvid elementet när det är kallt, men kommer att ha bråttom ut när jag kommer på lunch. Han kan ju inte hålla sig hur länge som helst. De går på lådan om de måste, men helst vill de gå ut och göra det som behöver göras. 😉

Det blev en extra timme på jobbet för mig igår, då jag höll på med något jag behövde avsluta när jag väl kommit igång. Jag gillar att sitta kvar länge, det är tyst och tomt och ingen stör mig. Ungefär som att arbeta hemifrån. Vissa saker vill jag göra utan att bli avbruten, då jag annars lätt kommer av mig – vad var det jag höll på med och hur långt hade jag kommit?

Problemet med att stanna kvar längre på jobbet är att jag inte ids laga någon middag när jag väl kommit hem och slappnat av. Igår hade jag Planer för middagen, men allt står orört i kyl & skafferi och får väl bli middag idag istället. *rycker på axlarna* Jag svälter inte, och jag har att ta av. *host host harkel*

Fredag den 27 har jag sökt semester, då jag ska till verkstaden med bilen. Först tänkte jag bara söka ledigt på eftermiddagen, men bestämde mig för att jag förtjänar en hel dag ledigt. Sovmorgon, komma igång i min egen takt, lite shopping innan verkstaden, sedan hinner jag förbi till B med familj… Det blir nog bra, det där! 😉

Jag har slutat se på nyheterna. Det är bara jämmer & pest & elände hela tiden. Gängvåld, skjutningar, sprängningar, oskyldiga dödsoffer, jordskred, översvämningar, jordbävningar… Det bara fortsätter och fortsätter i all oändlighet. Nej, jag vet inte vad som behöver göras mot allt detta, men jag orkar bara inte se det längre.

Idag är det helt uppenbart att det är skillnad på chef och chef… Stackars J, som började igår, har fortfarande inte fått tillgång till allt han behöver, utan irrar runt i korridorerna med ett anteckningsblock där han försöker skriva ner det som behövs. Jag har fått berätta för honom vad han kommer att behöva, och ska hjälpa honom att ordna det. Hans chef verkar inte bry sig. 🙄

Det här ska inte bli bara ett negativt inlägg, jag har positiva saker också. Den chorizogryta jag gjorde igår blev godare än väntat, och det finns rester till middag idag! Båda katterna har sovit inne hela natten, och bara Siri gick ut i morse. Sigge hade inga planer på att gå ut i kylan, utan ville ligga kvar i mitt knä så länge som möjligt. Han har fortfarande inte tagit på sig halsbandet, men vilken dag som helst (självklart fick han gå ut i går kväll – jag gav med mig). 😉

Då jag inte är någon morgonmänniska, vill jag gärna snooza så länge jag bara kan innan jag stiger upp. Dessutom hatar jag besökare på kontoret innan jag hunnit få i mig morgonkaffet (brukar hämta mig en kopp direkt på morgonen, trots att jag druckit en stor mugg hemma) (jag behöver verkligen kaffe för att bli människa). Mina två hjärnceller spelar pingpong med varandra den tiden. 😉

Självklart hann jag, i morse, få inte mindre än två besökare innan jag ens hunnit hämta mitt älskade kaffe. Jag måste dressera dem bättre: ta med kaffe åt mig vid dina morgonbesök, så blir jag genast snällare! 😆 Inte nu för att automatkaffet på jobbet är mycket att hurra över, men det är bättre än inget.

Idag ska jag kanske fara och handla efter jobbet, men jag tror jag åker hem och äter först. Det är tisdag, vilket betyder ”rabattdag”, så det är mycket folk i affären direkt efter jobbet. Om jag äter först, så hinner den värsta rushen gå över. Förra veckan missade jag att köpa köttfärsen som var på extrapris, annars hade jag tänkt göra chili con carne under helgen. Det är många år sedan jag ätit det, men jag blev plötsligt sugen. Tyvärr var köttfärsen slut varenda gång jag tog mig till affären – men det kommer fler tillfällen. *rycker på axlarna* Nu kommer säkert den färska kycklingen, som jag tänkt ha till morgondagens middag, att vara slut men jag kan köpa djfr kyckling om det är så. Den hinner tina tills jag ska använda den.

Jag har faktiskt – kors i taket! – bokat tid för fixning av min bil! För någon månad sedan fick jag ett brev att just min bilmodell behöver byta ut någon grej, helt kostnadsfritt, men jag behövde boka tid. Till slut tog jag mig i kragen och lyckades fixa en tid i slutet av månaden. Nu återstår bara att boka tid för däckbyte och klippning (inte på samma ställe), så jag verkligen lyckas göra av med alla pengar jag har kvar efter helgens shoppingrunda. 😉

UPDATE
Hoppsan! Hux flux blev vi bjudna på smörgåstårta!?! En kollega från en annan korridor fyller år och hade med sig hemgjord smörgåstårta åt oss. Vi var ett utvalt gäng som smög in i ett sammanträdesrum och glufsade i oss, innan resterna förpassades till fikarummet (där även icke inbjudna får slåss om det som blir över). Gott med en oväntad frukost! 🙂

Det märks att vädret blivit kallare. Visserligen är det fortfarande plusgrader, både dag och natt, men inte så många. Elementet på mitt kontor är inte igång, hur jag än skruvar på värmen så är ytan iskall. Igår satt jag med jackan på hela dagen, då den (nya jackan) har så långa ärmar att jag kan dra ner dem över händerna och värma mina stelfrusna fingrar. Jag känner att det blir nog så idag igen, då jag provat ta av jackan under fm – vilket gör att jag nästan skakar av kylan.

Det är ett tydligt ålderstecken. Jag har alltid förut varit en varm person, så fort de andra klagat att det varit för kallt någonstans har jag svept in med kortärmat, utan jacka, och förklarat att jag håller värmen. Nu sitter jag och fryser jämt och ständigt, både hemma och borta. En väldigt ovan känsla, må jag säga. 😳 Det kan hända, under natten, att jag får en plötslig snabb hotflash som går över lika snabbt som den kom, men det händer mer och mer sällan. Däremot händer det inte längre under dagtid.