* Snigel *

Den nya kupévärmaren i sin kartong på sätet, den gamla
står på sitt ställ på golvet. Äkta orange 70-talsplast?

Ni vet hur det är: just januari är en både lång och fattig månad. Bara därför har min kupévärmare till bilen gett upp. 🙁

Igår skrek den bara åt mig och ville inte alls gå igång. Suck. Jag har åkt förbi macken i morse och investerat i en ny kupévärmare, plus ett ställ att ha den på (så passagerare inte sitter och sparkar på värmaren).

En fördel är att jag inte varit och veckohandlat (eller ens gjort matsedel), så jag hade råd att shoppa loss på macken. Nu återstår att gå igenom kyl & frys & skafferi och komponera nya spännande maträtter. 😆 Även om det känns torftigt, så har jag ändå mat hemma. Det går verkligen ingen nöd på mig!

Nu återstår bara att se hur länge den här värmaren håller. Den gamla, som lagt av, har följt mig från bil till bil sedan jag tog körkort – för 35 år sedan… Jag minns inte ens om den var ett nyinköp eller om jag ärvt den av någon annan. Den har gjort sitt. Vila i frid. 😉

[tags]kupévärmare[/tags]

Ibland är jag nästan lite synsk – eller också känner jag mina pappenheimare (a k a juniorerna) lite för bra…

Jag släppte ju in B i min läs- och lyssnatjänst igår, då hon gärna ville ha något att lyssna på under bussresorna till och från U, där hon kommer att vara typ varannan vecka ett tag framöver. Jag SMS:ade anvnamn och lösenord till henne, och en timme senare slog det mig; hennes lila hörlurar var kvar hos mig!

Snabbt skickade jag ett mess att hon kunde sluta söka de lila hörlurarna, för de var här – och på svaret misstänker jag att hon gjorde precis det: sökte dem. Nå, hon har andra lurar att använda – det är därför de lila blivit kvar hos mig.

Jag kan också idag förutspå att min jobbvecka kommer att bli fullmatad. Det behövs inga övernaturliga krafter för att känna det, det är bara att kika i kalendern.

[tags]synsk, hörlurar, jobb[/tags]

Helgen lunkar vidare i lugn takt. Jag tvättar (halleluja!) och roar mig med elektronikprylar mellan tvättarna. Just nu datorn, annars är det TV:n, mobilen och surfplattan som används.

Hörlurarna använder jag till att lyssna på Harlan Cobens senaste, ”Främlingen”, som jag precis börjat med. Jag har också släppt in B i min BookBeat, så hon kan välja något att lyssna på under bussresorna till och från U, där hon kommer att vara typ varannan vecka under ett tag framöver.

Igår hade vi oväntat besök, mina håriga flickor och jag! Dels upptäckte jag främmande kattspår på oväntade ställen på gården (Den Svarthårige?), dels hade jag främmande fotspår (av en människa) i snön på bron?!? Någon stackare har fått vända, då dörren var låst och dörrklockan inte fungerade – IGEN!!! 👿

Jag har förmodligen legat och sovit framför TV:n, så jag inte hörde att det var någon bakom dörren. Just därför har jag en dörrklocka som kan väcka döda, men den har börjat lägga av. När jag petar på den, går den igång igen, men det är typiskt att den inte funkar när det verkligen är någon som ringer på. Ja, ja. Jag får väl veta någon gång vem det var.

Det har blivit kallare. Under flera dagar har det varit milt, runt noll eller bara ett par minusgrader, och då har det snöat. Dag ut och dag in har det snöat. Ingen direkt snöstorm, men det har snöat mycket ändå. Vi har säkert fått ett par tre decimeter under veckan som gått. Som tur är har min jättesnälla granne kört upp min gård med snöslungan emellanåt, annars hade jag inte tagit mig varken ut eller in på gården nu.

Vinterns hjältar är snöröjningen! De är tidigt i farten för att hinna ploga gator och vägar innan ”vanligt folk” börjar köra till jobbet, de skottar upp parkeringar och gångvägar, och fraktar sedan bort all snön som samlas i stora drivor medan de håller på med skottandet. Ibland kan det vara någon driva de inte hunnit ta undan som blockerar ena sidan av någon gata, men nästa gång jag passerar är drivan borta.

Javisstja! Det var ju fredagen den 13:e, och jag råkade faktiskt ut för något! 😯 När jag jobbat klart och skulle åka hem, tog jag ut snöborsten ur bilen för att sopa bort snön som samlats på bilen under dagen. Då tappade jag borsten och slog automatiskt efter den med ena handen – varpå jag träffade andra handen (som bara råkade hänga där, typ 😉 ).

Det var ingen fara, om det inte varit för att jag träffade med en vass nagel i en lång båge precis efter nagelbandskanten… Gissa om det blödde!?! Jajamensan, blodet forsade! Till slut lyckades jag få fram en servett ur handväskan, som jag förstås ställt in i bilen när jag tog borsten, utan att bloda ner bilsätet. Tror jag. Jag har inte kollat det i dagsljus, det var ju mörkt när jag for hem. Typiskt!

UPDATE
Jag har kollat, och det fanns inga blodspår inuti bilen. Bara på utsidan, men de smälter bort.

[tags]Harlan Coben, Främlingen, dörrklocka, snö, snöröjning, fredagen den 13:e[/tags]

Efter lunchen har min hjärna gått ner i sparläge. Dessutom är det både eftermiddag och fredag, så jag ska bara se till att få undan det värsta just nu. Resten kan vara till nästa vecka.

Sortering står på menyn för eftermiddagen, tätt följd av personalmöte. Synd att det var precis idag, annars hade jag nog flexat hem mig efter lunchen. Nåja, man kan inte få allt här i världen. Då slipper jag ju skotta snö de närmaste timmarna, i alla fall. (Med lite tur har någon gjort det åt mig innan jag hinner hem.)

Veckans meny gick upp i rök, eller inte menyn, men lusten att följa den. Det har blivit smörgås ett par dagar nu, så jag har inga rester till lunch. Då hamnar jag lätt på grillen, speciellt när det snöar (dag ut och dag in) så jag får tillbringa halva lunchen med att sopa av bilen och skrapa rutor om jag ska hem.

Den kyckling som skulle tillagas igår, blir middag ikväll istället. Kanske. Annars får jag laga den imorgon. Den fungerar som lördags- eller söndagsmiddag också, inga problem! 🙂

[tags]lunchkoma, snöfall, grillmat,, kyckling[/tags]