* Snigel *

Som motvikt till allt trevligt jag haft den senaste tiden, så kommer nu  en inte alls särskilt trevlig nyhet. Den rör inte mig eller min familj, men skärrar ändå upp mig så det räcker och blir över. 🙁

Jag tänker inte gå närmare in på den saken, men om jag är lite låg i humöret eller inte syns till på bloggen de närmaste dagarna, så är det den dåliga nyheten som upptar mina tankar.

Bara så ni vet.

[tags]dåliga nyheter[/tags]

Jag har klagat och gnällt över den kalla vintern sedan i november (tror jag) – nu får det vara nog! Väderprofeterna har spått fortsatt kallt hela veckan, och det spelar ingen roll hur mycket jag än gnäller: det blir inte varmare ändå. Jag ska inte klaga på vintern mera nu!

På jobbet – på min avdelning – har två fallit bort idag. En är hemma och eldar (hon hade -39 hemma hos sig, så det finns de som har det värre än jag), en annan är på resande fot. Själv är jag den enda som inte kan skylla på bilen om det blir för kallt, men det får jag leva med.

Igår lekte jag upp batteriet i min nya mobil redan på jobbet, så det första jag gjorde när jag kom hem var att stoppa i laddaren. Idag har jag – för säkerhets skull – tagit med laddaren till jobbet.

Haha, jag har förresten kommit på varför jag inte kunde snooza väckaren i telefonen igår (eller i morse)! Visst hade jag noggrant ställt in att det skulle vara 10 min mellan snoozningarna och vilken signal det skulle vara – däremot slog jag inte igång att ringningen skulle gå att snooza. Nu är det löst, i sista sekunden, för min gamla mobil flyttar till ett nytt hem ikväll. 😉

[tags]vinter, kyla, ladda batterierna, snooza väckaren[/tags]

Sonen ringde och var sjuk, så där riktigt sjuk* som bara karlar blir. *host host harkel* Nå, han hade önskemål om att jag skulle fixa några matlådor (!) åt honom, då han absolut inte orkar gå och handla de närmaste dagarna… Som av en händelse är det måndag, då jag brukar veckohandla, så jag har nu lagt till lite extra ingredienser på min handelslista.

Snart får jag stämpla ut och gå till affären. Hipp hurra. NOT! Det är minst -25 grader kallt och jag vill helst gå raka spåret hem och gräva ner mig, men jag måste handla. Inte bara åt A – jag är själv utan både det ena och det andra. Det är inte bara så att saker och ting tagit slut i min kyl, en del saker kryper snart ut därifrån själva – och då är jag ändå inte kräsen med bäst-före-datumen.

Mina juniorer är hysteriska vad gäller bäst-före-datum på livsmedel. Det skulle aldrig falla dem in att lukta eller smaka på något som passerat Dagen D. Själv vet jag att bäst-före bara är en fingervisning om ungefär hur länge saker håller måttet, då jag ibland får slänga t ex någon skiva pålägg som har flera dagar kvar men luktar skumt, samtidigt som mjölken gått ett par dagar över tiden och ändå inte förstörts.

Dagens middag i Snigelskalet blir i alla fall rester av gårdagens älgstek med tillbehör. A hade egna rester i frysen som han skulle äta, så jag behöver inte ha så bråttom över med mat åt honom.

[tags]sjuk, matlådor, handla mat, bäst-före-datum[/tags]

*) Han har faktiskt haft 39,5-40 graders feber sedan torsdag, inklusive halsont, men verkar inte vara direkt döende. Han ringde vårdcentralen idag, som sade åt honom precis det jag sagt i flera dagar: -Ta en Alvedon och bädda ner dig.