Dålig fantasi även denna vecka. Spänningen är outhärdlig: kommer jag att få tag i vita bönor i tomatsås?
Min kollega A:s mamma jobbar på Konsum och hade upptäckt – när hon själv tänkt göra chili – att det var slut vita bönor i tomatsås! Har folk börjat bunkra? Nå, det funkar med andra bönor, men det blir spännande att se vad som finns i hyllorna när jag handlar idag.
Palten var egentligen ett helgprojekt, men jag iddes inte handla och hade för lite potatis hemma, så den får jag göra under veckan istället. Eller till helgen. Vi får se, jag kanske hittar på något annat medan jag går runt i affären?
(Den observante ser att jag fortfarande inte kommit igång med ärtsoppan jag tänkt koka i flera veckor… Never ending story, precis som tvätten. 😆 )
Nu är det äntligen dags för idolfoton av mina nya sambos! 🙂 Jag börjar med Sigge, den store charmören. Han låter sig villigt klias, även om han inte gillar när jag reser mig från soffan – då gömmer han sig under den andra soffan. Det går nog över, vi bondar mer och mer.
Siri har byggt bo i sovrumsgarderoben (eller under dubbelsängen, jag är inte riktigt säker på vilket ställe hon föredrar) men visar sig mer och mer i trappan. Nu har hon slutat springa som en oljad blixt, nu lufsar hon lugnt över trappstegen. Hon blir inte heller rädd när jag ser på eller pratar åt henne, hon stannar till och lyssnar, men lufsar sedan vidare igen – uppåt eller nedåt, det håll hon var på väg.
Sigge är snabbare än blixten! 😯 Han har nu upptäckt att det finns ett ”ute” när jag går genom altandörren för att röka (japp, han smet ut en gång) och lurpassar för att hinna göra om äventyret. Som tur är har vädret varit pissigt hela helgen, så han har inte gjort om försöket, men han kommer närmare och närmare altandörren… 🙄
Makrill i tomatsås lockade fram Siri från sitt gömställe, och jag ser att det är hon som bestämmer av de två. Sigge vågade sig inte fram medan hon åt, han väntade med att äta tills jag burit ner skålen i köket. Han ”ropar” ofta uppför trappan och springer sedan upp, men hon gillar inte att han sitter i trappan när hon är nere i köket och äter. Jag hör att hon väser åt honom; ”Sitt inte där och blockera min flyktväg!”, även om vi blivit mer vänner sedan jag bjöd på makrill.
Jag har undvikit tvätten hela helgen (haha, såååå ovanligt) men upptäckte att katterna rivit ihop drivorna av kläder jag samlat bredvid sängen: en med smutstvätt, en med kläder som ska kastas. Nu får jag sortera om allt igen. De har nog haft rally där uppe, för täcket (!) hade börjat flytta sig från sängen… 😉
Det var dags att ställa om till sommartid under helgen. Tja… Jag må ha ställt om alla klockorna, men min kropp går fortfarande efter vintertid. Dessutom hade det snöat (och drivit snön) hela helgen, så jag fick först skotta mig ut från Snigelskalet i morse och sedan sopa av hela bilen – i motvind, så allt som lossnade från bilen blåste över mig istället. 🙄 Nåja, jag tål snö, men det kändes verkligen att det var måndag.
Jag har redan hunnit med en besökare på kontoret, när jag knappt hunnit sätta mig och innan jag hunnit hämta morgonkaffet. OK, jag har druckit kaffe hemma, men jag behöver en påtår när jag klarat av att ta mig till jobbet. Jag brukar alltid gå och hämta en kopp direkt, men idag hann jag inte. Då får mitt besök skylla sig själv – när det är måndag, och allt! 😉
UPDATE Det är verkligen måndag idag! Jag är helt ur form – måste vara jetlag efter tidsomställningen… 😉 Eller också beror det på att jag inte hann med något kissegos under lunchen. Jag brukar alltid åka hem under lunchen, för att få äta i lugn och ro medan jag lyssnar på ljudbok, men idag hann jag inte. Det var ett Teamsmöte som drog ut på tiden, och då jag ändå inte hade någon mat hemma så åt jag från Grillen. Efter jobbet måste jag fara och handla, absolut. Jag vill inte, men enda trösten är att det åtminstone är snäppet roligare än att vika tvätt. Alltså ligger det näst längst ner på min vill-göra-lista. 😉
Katterna är fortfarande väldigt skeptiskt inställda till mig, men det går bättre med Sigge. Han är en riktig mysfarbror – jag får klia honom då och då, även om han springer in under soffan så fort jag rör mig. Siri har bosatt sig i dubbelgarderoben i sovrummet, men jag ser henne ibland smyga nedför trappan när hon tror att jag inte ser. Om jag uppmärksammar henne, stelnar hon till och springer upp igen. Ja, ja. Det får ta lite tid, och jag ska prova makrill-i-tomatsås-tricket under helgen. 😉
Vad jag absolut behöver göra under helgen är att dammsuga… Pyralig levde ju ovanpå möblerna, men när jag nu har två som lever under möblerna så ser jag vilka enorma dammtussar som dras fram. Dessutom behöver jag tvätta, det går inte att skjuta upp längre. Så det blir en lugn hemmahelg för mig den här veckan – som om det inte alltid blir det! 😆
Jag ska försöka få tag i A idag, då jag vet att han och C tänkt sig till L någon dag under helgen (mest troligt lördag). Han ska få leverera tillbaka den lånade kattburen, för att göra en lång historia kort. Jag ska bara kolla upp en del saker först. Och jag ska ordna en del kopior/ utskrifter under dagen, så allt blir klart till bouppteckningen. Nu borde alla papper ha kommit. Sedan kan jag ta det lugnt igen. 🙄
Jag har börjat lyssna på en ny bok, ”Den trogne läsaren” av Max Seeck – en finsk deckare! Alltså, den utspelar sig i Finland, den är inte på finska. Då skulle jag ha svårt att hänga med i handlingen, eftersom jag inte kan ett ord finska. 😆
UPDATE Alltså, Sigge är en riktig Houdini! 😆 Inte nog med att han bröt sig ut ur en av transportburarna (när vi lyckats fånga in honom OCH stängt dörren ordentligt), han har även undersökt diverse oväntade utrymmen i Snigelskalet.
Igår kom jag hem på lunch, och upptäckte att hallbyrån* hade ett par öppnade lådor – precis som att någon klättrat på dem… Idag hade någon öppnat dörrarna till skåpet ovanför (!) diskbänken, samt gjort inbrott och rivit ut en låda med saker ur skafferiet… 🙄 Jag vill inte anklaga någon oskyldig, men jag misstänker starkt att det är Sigge, då jag sett honom inspektera andra delar av sitt nya hem förut.
Det gör verkligen inget, ingenting har gått sönder. Jag är väldigt imponerad av hur smidigt han tar sig fram, t ex på fönsterbrädena. Ingenting faller ner, utan han slinker smidigt förbi allt skrot jag samlat där; fuskblommor och prydnadssaker. Pyralig var mycket klumpigare, hon rev ibland ner någon pryl som hamnat för nära kanten. Nå, när Sigge hoppat upp och ner på fönsterbrädena tillräckligt många gånger, börjar det säkert ramla saker igen. 😉
*) Hallbyrån är äkta IKEA – förstås! 😉 Inte Malm, utan en annan modell. Lådorna glider jättelätt på stålskenor, så när Sigge försökt klättra, har lådorna glidit ut en bit.
Hoppsan! Jag köpte två katter igår, i L, av en tjej som behövde göra sig av med dem p g a allergi. De är vuxna (4 år) och kullsyskon. Helt vanliga bondkatter, den ena korthårig och den andra långhårig(-are). De heter Sigge och Siri – precis som de jag redan haft! Alltså, jag har haft både en Sigge och en Siri, samtidigt, tidigare. Jag funderar på om jag ska döpa om dem, men det blir i så fall senare. Nu får de heta sina vanliga namn, tills vi bondat med varandra och de börjar lystra när jag lockar på dem.
Första natten och morgonen har jag inte sett mycket av dem, men det finns många vrår där de kan gömma sig. Sigge är den tuffare av dem, han har redan varit förbi och blivit snabbkliad, förutom att han hoppat upp på alla möbler och fönsterbräden. Siri har jag sett smyga nedför vindstrappan när jag drack morgonkaffe framför TV:ns morgonnyheter, så de rör sig i huset. Det är mycket att utforska. 😉
Det blev lite kaotiskt när katterna skulle fångas in och placeras i transportburarna, men till slut fick vi hjälp och lyckades lösa det. Jag var inte hemma förrän vid 23-tiden och var så trött att ögonen gick i kors. Att jag dessutom druckit ohemula mängder kaffe under kvällen, gjorde att jag inte kunde somna. Jag tror jag slocknat vid halv 3, ungefär, så jag är lagom fräsch idag. Men det var det värt! Det är alldeles underbart att ha sällskap därhemma igen! Det har varit två tomma veckor utan katt. Ni vet hur det sägs: ett hem utan katt är bara ett hus. 😉
Jag har inga bilder på sötnosarna är, men det kommer – var inte oroliga! Dessutom har jag och tjejen lagt till varandra på Facebook och Instagram, så hon kan se mina kattuppdateringar, och hon får självklart komma och hälsa på om hon vill. De är ju hennes bebisar, som hon var tvungen att göra sig av med, och hon ville att de skulle få ett gott hem.
Nu ska jag försöka hålla katterna inomhus en vecka eller två, tills vi vant oss vid varandra, innan jag kan lämna altandörren på glänt när jag går ut och röker. Då får jag se hur de gör, om de kommer ut eller stannar inne. Pyralig (a k a froppisen) brukade ofta nöja sig med att bara sitta på fönsterbrädet bredvid den öppna dörren, istället för att gå ut.
UPDATE Jag snodde bilden från annonsen. Visst är de söta!
Oj, den blev liten! 😳 Men jag blev kär direkt! 😉
UPDATE 2 Ingen katt syntes till under lunchen. Antagligen ligger de på/ i/ under sängen när jag inte är där, men det gör inget. Jag hinner söka rätt på dem ikväll. Vissa rum är stängda, så deras ytor att gömma sig på inte blir för omfattande – det är tillräckligt svårt att kolla alla skrymslen och vrår ändå. Nå, snart är de inte längre rädda för mig.
Idag firar vi att deadlinen är förbi – och vi hann göra allt klart! Lugnet sprider sig på jobbet, och nytt hopp spirar i mitt katthjärta….!
En kollega skulle försöka övertala sin son att lämna sina katter till mig, men stötte på patrull (vilket jag misstänkte). Däremot såg jag en annons på Blocket, där två vuxna kattsyskon sökte nytt hem. Jag har kontaktat säljaren, så får vi se hur det går… 😉 Ikväll måste jag definitivt skura kattlåda, hur det än går med kattsyskonen. Det är dags.
Igår var jag på handledarkurs för övningskörning. Det tog flera timmar och jag hade gott klarat mig utan den kursen, men numera måste man ha papper på att man får handleda. När mina juniorer tog körkort behövdes inte det, och de har ju kört bil i många år nu. *rycker på axlarna* En del tänkvärda saker kom väl upp, och vi hade lite frågor till kursledaren om olika moment, men annars hade jag gärna varit hemma istället. Nå, nu är det gjort och jag får handleda i fem år (så fort jag fått intyget).
Jag har bytt bok! Nu lyssnar jag på en Harlan Coben, ”Sluta aldrig fly”, och den är spännande – som hans böcker alltid är. 🙂 Nu är jag glad och nöjd, vad gäller lyssnandet! Bättre bok, bättre uppläsare.
UPDATE Saaakta, saaaakta går dagen idag, jämfört med gårdagen som rusade iväg i överljudsfart. Jag är hårt drabbad av lunchkoma, kämpar med att hålla mig alert. Samtidigt snurrar tankarna iväg; jag har en massa måsten och borden att åtgärda – men inte idag. Nej, inte idag.
