Författare: * Snigel *

I fredags bjöd jag in mig själv till syrran på After Work. Hann förbi på caféet bredvid jobbet och köpte det som fanns kvar i tårtväg, innan jag slängde mig i bilen och åkte iväg. Vi hade en väldigt trevlig kväll; H och familjen kom också, så jag fick skrämma deras lilla E lite grann. 😉 (Hon var lite blyg för mig.)

De hade med sig husvagnen, så jag hade parkerat på en annan uppfart (med tillstånd från de som bodde där, jag ställer mig inte på främmande människors gårdar bara sådär) så inte min bil skulle vara i vägen när husvagnen skulle backas in på gården. Cirkusen var i full gång när jag var ut och rökte 😆 men det löste sig till slut. Det gällde att få vagnen på rätt plats.

Klockan rusade iväg, då kvällen var ljus, men jag puttrade hemåt i lugn takt i min japanska riskokare. Hade ju ingen tid att passa, liksom. Kom hem vid kvart i midnatt, ungefär – kollade inte så noga på klockan – och det tar ju ett tag att varva ner. Zappade fram och tillbaka mellan olika TV-kanaler tills jag hittade något jag kunde somna framför.

Lördag morgon var jag inte så snabbt på fötterna, men hade druckit första muggen kaffe och hunnit klä på mig, samt ställa fram en rejäl frukost… Precis då ringde B och meddelade att de just svängt ut på E4:n! Hupp! 😯 Jag borde ha dammsugit när jag kom hem mitt i natten, för nu fick jag slänga i mig frukosten, damma mattorna, suga av det värsta från golven, in med de gamla mattorna*, sätta igång lunchen – och så kom mormors hjärtegryn! 🙂

Idag är en dag för återhämtning. Gossarna var i full gång hela dagen igår (helt omöjliga att få på samma bild, men ni ser ett par randiga kalsonger i bakgrunden), så idag har jag tagit mig sovmorgon och ska röja ihop leksakerna senare. Om jag når ner till golvet. 🙄 Ryggen krånglar (igen) men det finns ju piller för sådant…**

[tags]after work, husvagn, sovmorgon, snabbstädning, mormor, barnbarn, återhämtning[/tags]

*) Jag trodde jag skulle ha lite mer tid på mig, så jag skulle hinna skura och lägga ut de nya mattorna. Nå, jag får städa fler gånger. 😉

**) Jag tog inga dunderpiller (receptbelagda) igår, då jag blir hemskt trött av dem, utan tog bara vanliga värktabletter istället.

Jag tog en snabb bild av vårens framfart på gården igår när jag kom från jobbet. Under natten har det varit plusgrader – igen! – så ännu lite mera har tinat bort.

I morse kom Schenkers exceptionellt morgontidige kille – just när jag var på toa, han prickar alltid in att komma precis då – och störde friden hämtade min gamla altandörr, som ska i retur till firman. Vi släpade gemensamt ut dörren från garaget, där den väntat på hämtning, så nu är jag av med den.

Den där utrensningen jag skulle göra igår har inte riktigt kommit igång än, men den blir av. Vilken dag som helst… Enda gnisslet i maskineriet är att jag därför inte kan köra mina gamla grejer till Återvinningen idag, då det endast är torsdagar de har lite längre öppet så jag hinner dit. Nåja, jag hinner samla ihop mer och ta det nästa torsdag. Eller någon annan torsdag. 🙄

Direkt på morgonen på jobbet sprang jag på nästa bekymmer, redan innan morgonkaffet. *gaahhh* Jag lägger det åt sidan tills jag hunnit få upp koffeinhalten i blodet, då jag har kvar bekymmer sedan igår att ta itu med först. Förbannade vare de som inte svarar i sina jäkla mobiler fast de säger sig ha brådskande ärenden! Jag har ringt flera gånger till en person, som inte ens har mobilsvar så jag kan lämna ett meddelande. Irriterande, minst sagt, då personen tidigare har ringt både förra och den här veckan för att ”det är så bråttom”. Jaha?!? 👿

(Kaffe, jag behöver kaffe!)

[tags]snömältning, altandörr, utrensning, återvinning, torsdag, brådskande[/tags]

Min gamla S3:a – frid över dess minne

Jag hade ett missat samtal på mobilen, men det struntar jag i. Antagligen är det någon försäljare som försökt få tag på mig. Jag väntar ett (mer eller mindre) viktigt samtal, men det kommer (antagligen) från ett nummer jag redan har i min telefonbok, så det visar namnet när det ringer. Eftersom det okända numret bara ringt en gång, så kan jag med gott samvete strunta i det. *rycker på axlarna*

Jag försöker verkligen vara trevlig mot telefonförsäljare, även om jag inte är intresserad av det de försöker kränga. De gör ju bara sitt jobb. (Att B i sin ljuva ungdom jobbat som telefonförsäljare gör också sitt till.) Ett milt ”nej tack, jag är inte intresserad” följt av avstängningsknappen* räcker. De ringer inte upp direkt igen, jag lovar!

Däremot har jag flera gånger blivit uppringd av 1) samma person med 2) samma erbjudande inom ett par veckor. Sista gången bad jag honom ta bort mig från listan, så vi skulle slippa talas vid igen. 😉

[tags]telefonförsäljare[/tags]

*) Nu för tiden kan man inte slänga på luren, som på den gamla goda tiden. Det hjälper inte ens att trycka hårt på knappen, det är ändå bara en fis i rymden.