Allmänt, Dagens outfit, Foto

På nya äventyr

Igår var jag ut på nya äventyr, men det var inte lika spännande som det låter. 😉

För att ni ska förstå vilket modeorakel jag är, så börjar jag med gårdagens outfit: en scarves istället för halsband och ett örhänge (!) som brosch. Allt för att visa mig från min bästa (…nåja…) sida!

Hejdå, kontoret, vi ses på måndag! Vid lunch packade jag ihop och åkte iväg.

Jag skulle till K för att köpa träpellets till kattlådan, dietmat till gammelkatten och för att hälsa på syrran. Träpellets finns att köpa på närmare håll, men Granngårdens luktar minst. Alltså, en del pellets luktar riktigt starkt – inte kul att ha framme. (Kattlådan luktar inte heller gott, men då jag använder träpellets luktar det mest bara sågspån när jag rensar den. Viktigt att spånet inte luktar starkt då.)

Längs vägen stannade jag och tog en rökpaus bredvid hästarna, precis som jag brukar.

På andra sidan vägen var det lustiga hästar. De såg ut precis som renar.

Först såg jag faktiskt inte att det var renar där. I ögonvrån såg jag bara att det var ”någonting” som bröt den vita snöytan, och tyckte det var konstigt att de inte hunnit få in höbalarna innan snön kom. Men, förresten – det var inga höbalar där senast jag körde förbi? Kollade en gång till och insåg att det var renar, utspridda över åkern. De flesta låg ner och vilade, men ett par stycken var uppe och rörde på sig.

På kvällen snöade det. Och snöade. Och snöade.

Jag blev kvar rätt länge hos syrran, då vi hade mycket att surra om. Det var ju länge sedan jag varit dit! 😉 Bilden på bilen tog jag under en rökpaus, men när jag skulle hem fick jag gå två varv runt bilen och sopa av den, för att alls hitta den under all snö… Det kom åtminstone 1½ dm yrsnö och var oplogat de första 3½ milen. Hur kul som helst att köra hem mitt i natten, speciellt då jag mötte lastbilar (vad nu de gjorde ute den tiden – sover aldrig entrepenörer?). ”Snörök” är nästan för snällt sagt, det var mera som att åka in i en vit vägg.

På tal om snö och snörök; jag stannade ett par gånger för att ta mig en (riktig) rök, trots ovädret. Då passade jag på att skrapa bort det tjocka snölager som lagt sig över baklysena, för det murade igen dem väldigt effektivt. Tänk på det, kära medtrafikanter, att det inte bara är mötande bilar som drar upp snörök utan du drar upp en hel del själv, och den fastnar lätt på bakänden av bilen. Du är lättare att upptäcka för den som kommer bakifrån om lysena syns.

Idag har jag sovit rätt länge, och när jag vaknade stapplade jag ut för att ta mig dagens första bloss. Tittade på den osopade bron och suckade djupt – tills jag upptäckte den nyskottade gården! 🙂 Bästisgrannen hade hunnit vara i farten innan jag ens steg upp! *lycka*

Under resten av dagen har jag hunnit vara förbi till farsan, kört undan sorterade sopor, handlat, varit till C, och sedan har jag inte gjort så mycket mer. Nu ska jag gå och se om disken fortfarande står kvar på bänken eller om den ställt in sig själv i diskmasken (de är himla svåra att dressera, de små rackarna till glas & tallrikar)…

[tags]träpellets, kattmat, snö[/tags]

Allmänt

En snabbis

En snabb koll på läget visar att jag – just för tillfället – har gjort undan allt som behöver göras före helgen. (Sedan har jag annat kvar som inte är lika brådskande, men det viktigaste är gjort.) Så fort det blir lunchdags packar jag ihop mina prylar och drar iväg!

Jag ska nämligen vara ledig och på ranten hela eftermiddagen! *gör vågen*

Farsan är redan på väg hemåt, så jag behöver inte hälsa på honom på sjukhuset i S. Däremot ska jag på (nödvändig) shoppingrunda i K. Specialmat till gamlingen och pellets till kattlådan ska köpas.

[tags]fredag[/tags]

Allmänt

Irritation

En av de saker jag avskyr mest i denna värld, är personer som avslutar alla sina meningar med:
– Förstår du?

Jag håller samtalen så korta som möjligt, för jag känner att jag får små ryckningar i ansiktet, och vill kasta mig fram och vråla:
– JAAAAA, JAG FÖRSTÅR! JAG ÄR INTE DUM I HUVUDET!

*känner hornen och bockfoten växa fram*

👿

[tags]tics[/tags]

Allmänt

Börjar om igen

Det känns som att allting går i cirklar, vissa moment återkommer gång efter gång.

Nu är det farsan som hamnat på sjukhuset i S, med ont i magen. Han åkte in igår, till akuten, men de konstaterade att det inte var blindtarmen och slussade honom vidare till en annan avdelning. Idag blir han kvar på avdelningen, men får kanske åka hem redan imorgon, beroende på hur läget utvecklar sig.

Jag fick ju – i våras – åka in med morsan till akuten när hon bl a hade ont i magen, men det var falskt alarm, det också. (Åtminstone med det magonda.) Därför känns det här som en repris, med skillnaden att jag inte följde med den här gången. Att sitta flera timmar i akutens väntrum är ingen höjdare.

Givetvis drabbas jag av Dålig-Dotter-syndromet: jag borde verkligen ha följt med, varför skickade jag iväg honom ensam? Samtidigt var det lite andra förutsättningar; förra gången var jag ledig dagen efter, den här veckan kanske jag i bästa fall kan vara ledig fredag eftermiddag. Kanske. Det var dessutom inget dödshotande (han åkte bårtaxi, inte ambulans) så det fanns ingen anledning att hetsa upp sig.

Jag har meddelat mina syskon, så får de göra som de vill – hälsa på honom eller vänta tills jag får fler nyheter från sjukhuset.

[tags]gamlingar, akuten, dålig dotter[/tags]