Kategori: Allmänt

Jag hade precis vaknat till efter en stärkande lur på soffan 😉 då det plötsligt ringde på dörren!?! Klockan halv tio en fredagkväll?!? Vem är ute den tiden?

När jag gick och öppnade, visade det sig vara sonen som kom med fyra kassar paketerad älgkalv till min frys. *yummy* Dessutom hade han en finnspets med sig, som han lånat av en kompis över helgen. (Den här helgen blir det inte älgjakt för honom, det ska bli skogsfågeljakt istället.)

Det var hunden som gjorde att A ringde på dörren istället för att bara låsa upp och komma in, vilket han gör i vanliga fall. Jag fick stå utan jacka och skor, och hålla i kopplet ute på bron, för han tordes inte ta in hunden. Den var säkert kattsäker, men mina katter är inte hundsäkra. Det är ju inte så kul att låta en lånad hund bli sönderklöst.

När A och hunden åkt iväg, kom gamlingen och froppisen ut på bron. Froppisen var upprörd i hela sin kropp, gamlingen var väldigt upprörd i svansen. Han hade så tjock svans att jag nästan tog fel på honom och madamen… 😉

Jag måste ikväll gå ner och kolla i frysen efter en fläskfilé jag tror ska finnas där, under allt älgkött. Ska prova ett nytt recept imorgon, och det underlättar tillagningen om köttet hunnit tina.

UPDATE
Jag hittade ingen fläskfilé, så jag får lov att köpa en istället. Visst har jag mycket älg att använda också, men första gången jag gör receptet vill jag använda ett mer neutralt kött.

[tags]älgkött, finnspets, fläskfilé[/tags]

Jag känner att jag vill åka tåg. Det är så rogivande att färdas på räls. Nu är det några år sedan jag åkte tåg senast; då var det nattåget till G som gällde.

Jag har alltså typ 10 mil till närmaste tågstation, därför blir det inte av att åka så ofta, men om jag bodde närmare tror jag att jag skulle åka på små nöjesturer bara för åkandets skull. Lite knäppt, jag vet, men ändå.

Det är inte alls samma sak att åka buss. Där är det visserligen också någon annan än jag som sitter bakom ratten, men utrymmet är begränsat och det finns ingen restaurangvagn. På tåg kan man promenera från ena änden av tåget till den andra, om man blir less att sitta. Försök göra det på en buss!

Jag funderar så bra när jag åker tåg. Att sitta och se landskapet förändras utanför fönstret är riktigt rogivande. Eftersom jag är en väldigt social människa brukar jag alltid hitta någon att ta upp ett samtal med, om jag inte begraver mig i en bok – beror på vilket humör jag är på.

Varför jag inte åker tåg varje gång jag far till G beror på tiden. Oftast tar jag bara en ”långhelg” och med tåg blir det ingen tid över för G – jag får bara se tåg hela helgen. Någon gång ska jag ta en vecka på mig, så jag slipper flyga. Inget ont om flyget – och jag är inte flygrädd – men jag gillar att åka tåg! Resan blir ett mål i sig.

[tags]åka tåg[/tags]

Min avdelning har haft hand om köket/fikarummet den här veckan. Ni känner säkert till talesättet ”ju fler kockar, desto sämre soppa”? Lite så har det varit under veckan, av olika orsaker, men efter att ha kört samma disk i maskinen tre (3) gånger igår, försöker vi skärpa oss en aning idag.

Kökstjänsten hemma slipper jag inte undan. *suck* Just nu är jag i en rejäl svacka och orkar inte ens plocka in i diskmasken, och då är det dåligt! Att det kan ta en vecka att tömma den är inte ovanligt, men plocka in går alltid lättare. Utom denna vecka, alltså.

Dagens middag blir uppvärmda rester – sista lådan med köttfärslåda – och helgens käk är planerat. Det kommer att bli ett recept som delades ut här på jobbet förra veckan, som många andra redan hunnit prova och tycker är jättegott. Jag behöver bara handla lite ingredienser innan jag sätter igång.

[tags]kökstjänst, rester, matrecept[/tags]

Tidigare ikväll ringde jag till I och C, bara för att surra en stund. I berättade att han åkt på ryggskott igen, stackaren! Han har mitt fulla medlidande, då jag också råkar ut för det ibland.

Hur som helst så tyckte jag han behövde ett stöd i tillvaron, så jag åkte dit med en krycka och gav honom en snabb lektion i hur man använder den (beroende på var man har ont, i ryggen eller i benet). C hade då hunnit komma hem från affären, för hon var och handlade när jag ringde.

Hennes mamma var på besök! Äntligen fick jag träffa henne, även om det bara var en mycket snabb stund! En liten krutgumma – jag förstår precis var C fått sin energi ifrån. Tyvärr skulle de åka till en av C:s söner med familj, men jag skulle ju ändå bara dit en snabb sväng med kryckan. I skulle ta en tablett och gå och lägga sig.

Jag hoppas jag inte stängt in madamen i garaget, för jag lämnade det öppet den lilla stund jag var borta. När jag kom hem körde jag bara in bilen och drog igen garagedörren efter mig, utan att kolla var madamen fanns. Nå, jag hörde ingen kattpingla – från halsbandet – så hon var nog inte ens hemma. (Dyker hon inte upp under kvällen, får jag väl gå och kolla i garaget.)

UPDATE
Så klart var hon inte i garaget. Nästa gång jag gick ut och rökte, stod hon och väntade bakom dörren och ville komma in.

[tags]ryggskott, krycka, krutgumma, garage[/tags]

Igår träffade jag på Världens Suraste Person, som dessutom jobbade inom ett serviceyrke. Mitt tips: byt jobb eller lär dig att gilla läget. Denna person utstrålade så mycket ointresse, att det nästan smittade av sig. Med tom blick och mekanisk röst mötte h*n omvärlden. Lika spännande (för mig) som att prata med en bandspelare, alltså.

Nåväl, jag är ju den obotliga optimisten (remember?) och låter inte sådant skrämma mig. Tvärtom älskar jag mitt jobb, då man aldrig vet vad som kan hända. Nyss klev ett gäng fransktalande personer (inklusive tolk, tack och lov, då jag inte kan ett ord franska) in på mitt kontor och fick en snabb genomgång av mina arbetsuppgifter. Spännande att möta dem! (Personerna, inte arbetsuppgifterna.)

Jag hade ju tänkt ta sovmorgon igår, eftersom jag inte skulle vara i K förrän vid lunchtid. Jo tjena. När min väckare ringde 05:30 var jag redan uppe och igång… Sedan var det full rulle och skärpt uppmärksamhet hela dagen* innan jag så småningom kom mig i säng.

Det har fått efterverkningar idag: jag är så trött, så trött. Vädret (grått, småregnigt) gör också sitt till, plus lunchkoman, men jag kämpar emot så gott det går. Det kommer att bli en tidig kväll i Snigelskalet ikväll, det lovar jag!

Jag glömde min mobil hemma i morse, då jag hade en massa annat jag skulle komma ihåg innan jag gick hemifrån. Det gör att jag känner mig en aning handikappad. En bit av mig är borta, ungefär. Visst är det löjligt, jag som så länge förespråkat att jag minsann klarar mig utan mobil. Nu känns det bara tomt utan den.

Egentligen är det bara juniorerna som någon gång emellanåt ringer mig på mobilen, de flesta andra ringer den fasta telefonen, men problemet är att jag har mina gamla vinterdäck på annons – med mobilen som kontakt. Nåja – ingen har ringt tidigare, så det skulle ju vara en himla otur om någon gör det precis idag.

[tags]gilla läget, trött, glömt mobilen[/tags]

*) Att shoppa loss på IKEA kanske inte kräver så mycket uppmärksamhet, men jag höll min strikta budget. Så här dags, veckan före lön, är det inte läge att hitta allt för många bra-att-ha-saker. Sedan var det mörkt när jag körde hem, och det är jobbigt att köra i mörkret.