* Snigel *

Det har varit några kallare nätter, med ensiffriga plusgrader, men jag tror det vänder nu – för ett tag, åtminstone. Sigge kommer in och sover på nätterna, han tycker det är för kallt att sova ute, men Siri har inte gett upp än. Nå, det kommer att bli ännu kallare, och då börjar hon väl sova inne igen.

Jag har rester från korvlådan jag lagade, så jag klarar mig ett par dagar. Därför har jag inte handlat på hela veckan, fast jag borde. Mina knän har inte varit med på noterna, speciellt det vänstra. Jag får handla under helgen istället, om jag inte far idag efter jobbet.

Igår gjorde jag och L en utflykt till förrådet, då jag behövde fylla på en del saker, både till mitt kontor och till korridorens eget lilla förråd. Post-it-lappar är hett eftertraktade – och de var slut! 😯 Det fanns några pyttesmå att använda vid akutbehov, men de var i lagom storlek för typ ett telefonnummer och sedan var lappen fullskriven. Vi äter post-it-lappar till frukost, ungefär, så jag skyndade mig att lägga in en beställning. (Nu vet L i alla fall var man hämtar saker till kontoret, det var därför jag tog med henne.)

Jag måste boka tid på märkesverkstaden för min bil – igen. För ett par veckor sedan fick jag ett brev att någon grej (jag begriper mig inte och har redan glömt vad det var) måste bytas ut (kostnadsfritt) på just den modellen jag har. Nu glömmer jag brevet hemma hela tiden, så jag måste stoppa det i handväskan för att komma ihåg att ringa och boka tid. Där ryker ännu en semesterdag, men spela roll. Jag har gott om semester kvar att använda. Återstår bara att se vilken dag som passar.

Dessutom behöver jag ringa och boka in en tid för byte till vinterdäck. Killen som har däckverkstaden har lagt upp en blänkare, att komma ihåg att boka tid i förväg istället för att vänta till första halkan och först då föröka få en tid så snart som möjligt. Det brukar vara intensiva dagar då alla vill byta samtidigt. Jag kan ju boka både och på samma dag: först byta däck, sedan köra till verkstaden – eller tvärtom.

UPDATE
Trots att det var kallt inatt – eller kanske just därför – så är det stekande solsken idag. Jag satt på altanen en stund under lunchen, och kände lukten av bränt fläsk. 😆 Sigge kom in och åt en snabb sväng, men försvann sedan igen. Siri är på sitt favoritställe, nere vid älven.

Jag hade ju längtat efter att mina kollegor som varit på kurs ett par dagar skulle vara tillbaka på jobbet idag. Tyvärr var en av dem sjuk idag och den andra jobbar hemifrån. Jaha. Nå, det gör inte så mycket, jag ville bara ha lite liv och rörelse i korridoren igen. Min nya kollega sitter mest för sig själv i sitt kontor en bit bort i en angränsande korridor och försöker läsa in sig på vad som gäller för hennes kommande arbetsuppgifter. Jag har häcken full med jobb, då jag är den enda ”rutinerade” på plats, alltså hamnar alla besök och telefonsamtal hos mig – förutom alla pappershögar jag samlat på skrivbordet. Då går dagarna fort! Jag kan inte fatta att det redan är torsdag?!?

En kul grej jag glömt berätta från matmarknaden förra veckan, var att när vi satt och åt (C och jag) så satt vi på en lång bänk, vända åt ena hållet. Alldeles bredvid oss satt en kvinna vänd åt andra hållet (bänken stod så man kunde välja åt vilket håll man ville vara vänd), och när vi ätit färdigt, reste hon sig och tackade så mycket för alla recepttips hon fått under tiden vi ätit. Jag hade berättat åt C om ett par supergoda recept jag provat göra, och kvinnan hade ivrigt lyssnat! Hon skulle minsann googla fram ett lämpligt recept på ”fläskytterfilé i sockerkaksform” och prova göra det. 🙂

Det för mig snabbt till gårdagens egenkomponerade recept, som blev till för att jag ville variera ugnskorven en aning. Jag skivade några lätt skrynkliga tomater, räknade skivorna och skivade en halv falukorvsring i lika många skivor. Varvade skivorna i en ugnsform, rörde ihop ett par burkar creme fraiche med en halv burk mild ajvar relish, som kryddades med vitlökspulver och chipotle* innan allt hälldes över korven och tomaterna. Avslutade med ett lager skivad ost (iddes inte ta fram rivjärnet) och slängde in i ugnen på 200 grader medan jag kokade ris. Det blev supergott! 🙂

Gårdagens middag tillagades sittande vid köksbordet, då jag inte kunde stå vid diskbänken. Jag hade så infernaliskt ont i benen igår, så jag kunde knappt gå eller stå på hela kvällen. Det värkte från knäna, längs underbenen hela vägen ner i fötterna. Jag har bättre och sämre dagar, och just nu har vänster knä börjat bråka med mig lite extra; det ger vika då och då, t ex när jag gick nedför bron i morse. Som tur var höll jag i mig i broräcket, men det är inte kul att tappa balansen utan förvarning. Det räcker med att kliva över en tröskel, så kan jag känna hur det hugger till och knät viker sig. Nå, det går väl över blir väl bättre så småningom, det brukar det bli. Det är bara att bita ihop och kämpa vidare ett tag till.

UPDATE
Jag fick oväntat besök när jag skulle gå på lunch! 🙂 M, från fackets center i L, kom förbi och hade med en annan facklig representant. De ville inte mig något, utan hade besökt en annan avdelning, men passade på att säga hej när de ändå var här. Jag tipsade dem om lunchställen, men åt inte med dem, då jag alltid far hem på lunchen. M har varit här många gånger, så hon hittar bra själv. 😉

Sigge totalvägrar att ta på sig halsbandet igen, sedan jag (under fm) laddat batteriet. Siri är mycket enklare, hon ställer sig och väntar snällt tills jag knäppt fast halsbandet igen, medan Sigge blir hal som en ål och kryper in under möbler för att slippa ta på det igen. Han är ju mycket mer hemmavid, så jag är inte ängslig att han försvinner för mig om han får gå ut utan pejl. Jag vill ändå sätta på honom halsbandet igen, men ska lista ut ett sätt när jag har lite mer tid (och kanske bättre knän).

*) Jag fyndade ett gäng kryddburkar i en reakorg när jag handlade för ett tag sedan, bl a just vitlökspulver och chipotle. Annars föredrar jag färsk vitlök, men det är bekvämt slippa diska vitlökspressen. 😉

När jag träffade M igår på fikarasten, sa hon att hon skulle komma och filma mig idag!?! Jag har vid ett par tillfällen tidigare visat henne ett arbetsmoment som är i flera steg, och det går så länge mellan varven att hon hinner glömma bort hur det ska göras – så hon kommer och frågar, och jag får visa henne igen… Nu ska hon filma min visning så hon kan ta fram inspelningen och kolla på, nästa gång det behövs. Smart!

Jag har förstås plockat fram min allra mest pedagogiska sida under morgonen, förberett vad och hur saker ska visas, rosslat upp morgonrösten genom att prata med Sigge (Siri väckte mig och VILLE GÅ UT kl 5, så henne hann jag inte tala med). Det går nog bra, det här. Fördelen med att det är M:s eget material som inte ska visas åt någon annan gör förstås sitt till; jag är inte nervös. 😉

Däremot är jag nervös över att behöva läsa in nytt meddelande till växeln, men det går nog bra när jag väl kommer igång. Lite kaffe för att mjuka upp stämbanden, så kan jag dra igenom hela ramsan. Ja, det är en lång inläsning, inte bara ”tack för att du väntar, det är snart din tur”. Därför har jag dragit på det in i det längsta, men nu börjar det vara dags. *harkel harkel* Lika bra jag börjar med en gång! 🙂

UPDATE
Filmning och inläsning av växelmeddelande gick jättebra! Filmningen sköttes via Teams, så jag kunde redan från början välja att använda ”delad skärm”, alltså syntes jag inte, jag bara hördes. 😉 Vid inläsningen behövde jag inte göra om mer än två gånger innan allt satt där det skulle. 🙂

Batteriet har tagit slut i Siris pejl, men hon var nere vid älven – där hon brukar hålla till – senast den fungerade. Förhoppningsvis kommer hon hem ikväll så jag får ta av pejlen och ladda den. Sigge hade inte heller särskilt mycket batteri kvar, men han håller sig mest runt Snigelskalet. Om jag hör en pingla (det sitter pinglor på halsbanden) så ropar jag, då kommer han som skjuten ur en kanon. Mammas pojke! 😆

Nu har jag ätit upp det sista av oliverna jag köpte på matmarknaden, som ”efterrätt” till lunchen (som bestod av smörgås…). De ”riktiga” efterrätterna (alltså eclairerna) är slut sedan länge. Det gick bra att moffa i mig allihop som blev över. Inte alla på samma gång, förstås, men utbrett över några dagar. 🙂 Nu får jag längta till nästa gång.

Vädret är soligt, med värme i solen men inte särskilt varmt i skuggan. I morse var det bara 6 grader när jag steg upp, och det verkar som att det ska vara ensiffriga grader (men ändå plus) de närmaste nätterna. Hösten är här, sedan får man tycka vad man vill om det. *rycker på axlarna*